On the road again

Nu ska jag äntligen ta mig lite tid och sätta mig ner och skriva igen, har väl gått ca 2-3 veckor sen sist. Och lite saker har allt hänt.
Är just nu uppe i Exmouth, sista stoppet med Niels och Sebastian, 2 killar från Holland och tyskland som jag träffade redan första dagen i Perth. Men dom har redan vart i Australien ett tag så deras resa börjar närma sig sitt slut. Så dom lämnar mig om några dagar och jag måste börja leta efter någon ny som vill åka med mig vidare till Broome.
Men återkommer till det senare…
Det är så här nu att jag köpte mig en bil för 2 och en halv vecka sedan. En Nissan Normad. Som blev döpt till Norman av hans förra ägare. Det är en vit van med svart backdörr, 1990 och gott över 300 000km, men han går som ett skott=) Han är ombyggd till 2 sittplatser, chauffören och passagerare där fram, och tagit bort alla stolar där bak och gjort om det till en stor säng, så vi kan ligga 2 st där också(den 3e får sova i tält). Och så har vi plats till att förvara mat, dricka, surfbrädorna m.m under sängen. O det är en del som ska med när man åker runt. Det mesta av det praktiska fick jag med när jag köpte den men samtidigt så lär man sig lite va man borde tagit med sig från början. Men men … det som är det fina med att resa att allt inte går som det ska jämt.
Har bara haft några små problem med han, som jag ska berätta om längs vägen. Men kan börja med den första. Köpte Norman som sagt för 2 och en halv vecka sedan, det var en torsdag. Så jag bodde fortsatt på ett hostel utanför Perth. För planen var att vi skulle börja resa nord över på måndag. Men på fredags natten så är det någon idiot som tycker det är kul och slå sönder bilrutor… för när jag kommer ut på lördagen så ser jag att min förarruta har blivit inslagen, men dom har inte brutit sig in för bilen är fortsatt låst. Men dom insåg väl att det inte va mycket att stjäla =P
Så den helgen bestod av att hitta en ny ruta till min bil innan måndag, och det är lätt när man ser det kl 13 en lördag och nästan allt är stängt. Så jag fick vänta tills måndag för att fixa det. Men när jag ringde dom som kunde hjälpa mig så ville dom har 360 dollar, och det är cirka 2500 Skr för att byta en ruta. Kändes lite dyrt… så efter lite hjälp av en kille från vårat Hostel så hitta jag en ruta för 120 dollar och han bytte den för en låda öl så allt slutade på 160 dollar istället. Så liten lättnad. Men till slut kom vi iväg och första stoppet blev Lancelin, ca 150km norr från Perth. Vet inte varför vi stoppade där. Det luktade kloak men det va tydligen bara allt sjögräs. Men det skulle va bra för att surfa där så tror det va därför vi gjorde ett stop. Men vi kom dit sent på kvällen så det va bara att laga mat och hitta någon plats där vi kunde sova. Men i Australien är det inte många platser du kan campa grattis. Så man får göra en fräckis och gömma sig för Rangers, ,men vi träffade 2 killar som visste en plats som dom hade sovit på några dagar så vi följde dom. Och det va en liten strandplätt lite utanför stan. Helt perfekt för oss =)
Men vi gick upp tidigt på morgonen för att va säkra på att inte Rangers skulle komma och säga till oss att flytta eller ge oss böter. Så vi åkte till en annan strand där dom har picnic-bord så vi kunde få äta vår frukost. Efter frukost så gick jag och Niels ut i havet för att surfa men det va lite för kraftiga vågor och rev för oss båda så vi fick ge oss. Men på vägen in från vågorna, dom va väl ca 200 m ut. Då va det nåt som skrämde skiten ur mig för ett sek, för jag såg bara 2 fenor komma upp ur vattnet 1-2m från mig och det första du tänker på är haj!! Men det va bara 2st delfiner som simmar fram och tillbaka längst beachen hela dagarna. Så det var lite av en upplevelse!=)
Men nästa upplevelse va inte så långt ifrån det heller, för när jag kommer upp så ska jag gå in i bilen för att hämta lite saker. Så jag öppnar framdörren men sen insåg jag att sakerna jag ville ha var där bak. Och när jag vrider om nyckeln så går den av. Så toppen av nyckeln sitter kvar i baklåstet. Vi kan komma in i bilen men så klart inte starta den. Och vi har så klart ingen extra nyckel. Så hela dagen sprang jag runt och såg om det var någon som kunde hjälpa mig, men ingen kunde. Så sista möjligheten var att ringa RAC, och det är en organisation som ska hjälpa folk med såna här problem runt hela Australien. Men saken var att jag inte va medlem så jag va tvungen att bli medlem först men bara för att jag ringde när det hade hänt nåt så vill dom har 280 dollar istället för 120 dollar som det kostar annars. Och sen ville dom bogsera mig tillbaka till Perth 150km, så det skulle kosta mig ca 160 dollar till fast bara för 100km för deras Organisation täcker bara 100km så resterande km måste ja betala själv, och det skulle kosta mig ca 300dollar till. Så det är ca 700 dollar allt som allt. Vet fortsatt inte om låssmeden var inräknad i det. Men ni som känner mig så ger jag mig inte för lätt när det gäller pengar.=) Så jag fortsatte leta nya möjligheter och till slut så fann en vän till mig en kille som på något sätt fick ut resten av nyckeln så jag kunde kopiera upp en ny. Men vi var inte helt säkra på att den skulle funka så den här killen väntar tills jag är tillbaka för att se. Och så klart funkade den inte heller, och jag gav upp men inte han. Han är en hjälte för han vägra ge upp och började prova lite saker och kom fram till att nyckeln var för bred, så han började fila ner kanterna lite. O Vips så kunde vi höra min kära Normans motorljud igen och resan kunde fortsätta. Och hela kalaset kostade mig bara 10 dollar för att kopiera nyckeln och ytterligare en box med öl=)
Så sparade ca 630dollar!!!=P Men började bli lite nervös hur den här resan ska sluta när den började så här.
Men nog med det, nästa stop skulle bli Cervantes men det va inte mycket att ha så Sebastian fick några timmar på sig att göra lite vindsurfing. Resan fortsatte till Jurien som skulle va ett stop för att se sjölejon men vi åkte bara igenom det för att stanna i Green head, men det va inte mycket att se här heller så vi hitta bara en öde beach för att sova och äta på. Den natten va jag rätt nervös för vi såg skyltar på vägen dit att böter kommer förekomma om man campa där. Så det vart inte många timmars sömn för mig, men vi klarade oss och det va en riktigt schysst start på dagen att vakna upp tidigt på stranden. Rekommenderas=))

Geraldton var vårat nästa stop, det skulle va WA(West Australia) tredje största stad. Och när man hör det så förväntar man sig en rätt stor stad, men det va t.om mindre än Motala. =) Det va 20 000 invånare som bodde där. Men vi stannade till där för vi hade lite saker och fixa plus för att det skulle va den sista (stora) staden innan Monkey Mia där vi kunde köpa mat billigt. Och så va det lördag också så vi tänkte vi skulle få till en kväll ute också. Det va ett helt ok uteställe, men inget att nämna då det inte hände något särskillt. Och söndagen där efter är nog den dag som har vart den mest slöaste dagen sen jag började min resa, låg och kollade på film hela dagen. Va rätt slitna. Så skönt och bara få sitta och slappa framför en film efter ha levt i en bil nästan en vecka.

Nu börjar jag inse att det här är australien, för ju längre norr vi kommer desto glesare mellan hus och städer blir det. Och inte mycket att se på vägarna heller. Fast ibland är det riktigt schysst, Du kollar åt vänster där är havet med turkost vatten. Sen kollar du höger och där är det öken och öken. Och längs vägarna är det bara massa roadkill.. döda kängurus och en och en annan stor örn som äter upp resterna. Men det är lite spännande att åka så här med, men bara väntar på att Norman ska bryta ihop och vi blir fast mitt i igenstans, utan täckning på mobilen. Men peppar peppar ta i träd att inget sånt händer =)
Vi har också vart i Karlbarri där vi också fick gömma oss för en ranger så vi kunde få sova grattis, men annars inte mycket att skriva om. Det är fina beacher, och kuster men händer inte så mycket att skriva om. Och vi har väl inte gjort så mycket. Man är rätt ensam här ute längs kusten. Är inte som Östkusten där man springer på backpacker om och om igen. Och festar varje kväll, det är mer natur. Och det går inte att beskriva. Man blir rätt isloerad när man åker i en bil och sover en bil hela tiden.
Men vi har det fortsatt kul och är glad att göra detta för det är så olikt från Östkusten.
Så efter Karlbarri, fortsatte vi till Sharkbay och Monkey Mia. Det är ett stort skyddat naturreservat. Där man ska kunna se delfiner, hajar m.m. Och det ska va ett bra snorkelområde. Men blev på vägen upp varnad att det skulle va för mycket turist och allt kostade.
Så när vi va ca 200 km ifrån MM så började det bli mörkt och du vill inte köra bil när det är mörkt här, för det är då alla kängurus kommer ut till vägerna och många olyckor händer så vi försöker hålla oss borta från vägarna då. Men inte alltid så lätt även med planering. Men vi fick tag i någon kille på en kamping plats som hjälpte oss att få ett nummer till en ranger där man måste registrera sig för att få sova grattis för en natt. Och det var på en strand som kallas Nanga beach ca 150km söder från Monkey Mia.
Och det är otroligt hur nice det är att bara parkera bilen på stranden, sitta och laga mat och dricka lite öl,. Men du har fortsatt inte en aning om hur det ser ut dagen efter. Så det är alltid lika överaskande att vakna upp och kolla ut över stranden för att se hur det ser ut. Och oftast blir man possitivt överasskad. Och lika så denna gång. Men denna morgon va dock inte den bästa starten för när vi skulle åka iväg så starta inte bilen, inga lysen funkade. Så med andra ord så va batteriet dött. Och det va bara för att Sebastian hade glömt att vrida av nyckel från täningen helt. Så batteriet har gått hela natten. Och där va vi mitt ute i ingenstans. 150 km från närmsta stad, ca 2-3 km från närmsta stora väg. Ingen i närheten. Och för att kunna få bilen till stora vägen vi skulle va tvungna att knuffa upp den för en ca 100-150 m sand kulle. Det är rätt lätt på 3 man..=)
Vi provade att puta upp den ca 10m uppåt för att kanske starta den nedför en backe. Men det hjälpte inte då vi inte gjorde det helt rätt. Så jag och Sebastian fick börja vår promenad till den större vägen för att se om vi kunde få någon hjälp, för vi kunde inte ringa då vi inte hade någon täckning på mobilen. Man börja känna sig lite vilsen när man gick där längs vägen, typisk Australiens väg, röd dammig jord väg, och en solen som steker säkert minst 35grader varmt fast kl bara va runt 10:e. Men vi hade tur för när vi hade ca 200-300 m till den stora vägen så ser vi en bil och vi börja vinka och bilen kör in på våran väg. Det är då en kille som jobbar för det här reservatet som kör oss hela vägen tillbaks och bogserar upp oss upp för kullen för att sen hjälpa oss att starta den nedför andra sidan av kullen. Så vi putta på och han klarade det på ett försök. O vips vi va på vägen igen för att fortsätta till Monkey Mia. Och det är det sista som har hänt Norman so far=)
Va Monkey Mia o Shark bay är mest känt för är att du kan få mata delfiner där, man står ca 20-30 personer längs stranden. Och ca 4-5 st som jobbar där står i vattnet och berättar lite om dom här delfinerna. Och hur det kommer sig att dom kommer in så nära stranden. För dom är bara ca 1m från. Och sen pekar dom ut folk som får gå fram och ge dom varsin fisk. Så alla får inte göra det. För dom matar bara 1/3 del av delfinens dagliga måltid. Men det va kul och få se dom, när dom försöker fjeska och få mer fisk. Niels fick prova. Själv provade jag inte ens, tyckte det va roligare att ta kort =) Men Monkey Mia va väldigt fint annars, stranden är vit, med turkos vatten. Lite kallt dock. Och jag såg min första Haj i det fria. Den simmade också väldigt nära Stranden, ca 1-2 m från strandkanten. Men tror det va en rätt ofarlig haj, va bara ca 1 m lång. Men men inte helt säker. Men snorklingen va inte bra alls. Man behöver åka ut med båt för att se det fina hörde jag. Men allt är så dyrt. Ska dock göra det här uppe i Exmouth. Ska försöka simma me Whaleshark, Valhaj!... den kan bli upp emot 18 m lång, men är helt ofarlig. (säger dom i alla fall) =))
Men i Monkey Mia stannade vi en natt på någon camping site. Va skönt och få en riktig dusch igen. Man glömmer hur bra man har det hemma när man har tillgång till dusch och toalett hela tiden. Men samtidigt är det rätt härligt och inte behöva tänka på att man ska behöva göra ordning sig varje morgon… o hur man luktar ”haha” Här går det också Emus(ser ut som en struts,lika stor) runt bland folk och äter mat som fåglar brukar göra. Känns bara skumt att en fågel större än dig går runt utan att bry sig för mycket. Lite små rädd dock.

Men efter Monkey Mia så fortsatte vi mot Carnarvon en stad ca 240km norr om Monkey mia.. men det va inte mycket att hurra för det va mindre än minst… så på nåt sätt hitta vi ett ställe ca 60km norr ,där vi skulle kunna campa grattis. Så vi bara stanna till i Carnarvon för att köpa mat och vatten för att kunna stanna där några dagar. Vi valde detta stället för att det skulle va bra surf. Men vi visste inte riktigt va vi gav oss in på från början. Första natten va helt ok, där stanna vi i ett område som kallas ”point quobba” och det va bara en grattis camping plats. Stanna där för det vart mörkt och vi ville se ett ställe som helt blowing holes. Blowing holes är ett ställe där man ska kunna se vatten flyga upo till 20 m upp i luften från några hål. Så på morgonen så fortsatte vi emot dom här blowing holes men vi missa infarten och insåg det lite sent så vi bestämde att vi skulle göra det senare och fortsätta mot nåt som heter red bluff, som är det surfing ställe som vi skulle prova. Men det är då vi inser va vi gav oss in på. För den här vägen bestod av massa hål, sand o sten. Inte den bästa förutsättningen för min bil men vi började köra. Och det va ca 70km dit och jag vågade inte köra fort alls för ja visste inte hur mycket Norman klara. Så vi körde väl runt 20-30 km/h, plus att det va ca 30-40 grader i solen också. Så det tog oss ca 3 timmar. Så ni kan gissa att vi gilla detta och verkligen hoppas det va värt det=)
Men vi kom fram, enda problem vi hade va att vi fastna en gång i lite för mycket sand. Men det fixa vi rätt snabbt. Men red bluff va inte som vi förvänta oss riktigt. Men vi gilla det. Det här va en kamping plats som va mitt ute i ingenstans. Omringade av stora sandkullar som man typ ser från vilda västern. Sen blått hav, vit strand och kängurus som hoppar runt. Inga duschar och några dåliga toaletter. Inget rinnande vatten så man va tvungen att ta med sig tillräckligt för att klara sig. Men det va värt det. Även om det inte fanns så mycket och göra. Vi provade tom surfningen men det va inte mycket att ha. Vi kom lite fel när det inte va någon swell. Men men…
Men vi hade en skön tid där så vi stannade ca 3 dagar där. Men jag va väldigt bekymrad för vägen tillbaka. Men det va inga problem denna gång, för vi provade att köra lite snabbare denna gång, o han går bra. Den här gången håll vi ca 90km/h så vi va väl framme på ca 1 timme denna gång. Och han höll. Men man va lite rädd att han skulle brejka ihop. Men ibland måste man prova på för att se hur mycket man klara…eller?=)

Efter det så vart det bara coralbay, o det blev bara en natt. För det fanns inte mycket där. Slappa bara på stranden och snorkla lite. Bra snorkling, mycket fina fiskar och såg en stor bläckfisk. Men det bästa ska va att åka ut me båt. Men allt kostar som jag har berättat. Men här uppe i Exmouth ska ja betala lite extra för att göra lite.
Men nu vet ni i alla fall att jag lever och att jag är ute och göra vägarna osäkra för australierna, men ska försöka uppdatera lite oftare. Såg att det här vart rätt så långt=)
Men see yaaa………